Lång slutartid

Här har vi ett praktexempel på lång slutartid, då kameran är inställd på nattfotografi. Det är väldigt enkelt att i det här fallet skrika "ande på bild", men så är inte fallet, tyvärr. Så hur kan man avgöra det? Det finns många faktorer i det hela, men vi kan bryta ner bilden i småbitar så blir det lite lättare att se vad man ska titta efter. Då detta faktiskt är en levande person som går förbi samtidigt som nattbilden tas. Det kan man se då personen i fråga har en stark och tydlig skugga (så vitt jag vet, så har inte andeväsen någon form av möjlighet att kasta skugga från sitt eget väsen, då de inte har någon fysisk kropp).

För det första så har jag förstorat upp bilden som jag fått lov att använda (ägaren ville vara anonym). Vi ser på den stora bilden längre ner, att det finns en stark ljuskälla i bild, både vid trappen på huset till hger, men även i fönstret och man kan ana att det även finns en farstu lampa som man precis kan ana ovanför kanten av parasollet. Jämför man då skuggan nedanför parasollet och vid busken på höger sida, och tittar på vinkeln på den och sen vinkeln på personens skugga, så stämmer de väl överens, utöver att personen har en övre ljuskälla på sig i ryggen också (farstu lampan), vilken gör att skuggan ser ut att bli lite vidare ju längre bort från personen den kommer.

Det andra är att man ser att personens bakre ben som ännu inte klivit upp på trottoaren, har en fast och tydlig form och man kan se att det är någon form av sneaker som personen har på sig.

Här börjar det intressanta.

Många inte är så jättevana att läsa av vad som sker i en bild, skulle snabbt höja handen och säga att detta skulle vara paranormalt, då personen inte har en "fast form" som personer vanligtvis har. Däremot, så sker detta rörelsefenomen lätt, då kameran är ställd på nattfoto, vilket innebär att kameran har en längre slutartid för att låta det (vanligtvis) svaga nattljuset tas in för en bättre bild där buskar blir buskar och inte kolsvarta konstiga formationer. Detta är vad som skett då kameran troligen varit inställd på "auto", då kameran själv ställer om sig efter behov (och speciellt smartphones nuförtiden). Det är alltså personens rörelse och en långsam slutartid, som gör att personen ser suddig och "genomskinlig" ut. Men fenomenet är absolut inte av det andliga slaget, även om man gärna vill tro det.

Det här är också ett väldigt bra exempel på att man behöver titta på vad som finns på fotot och då hela fotot, istället för att bara fokusera på en enda sak, vilket är en person i rörelse. Ibland kan man önska att det skulle vara något övernaturligt, men oftast är det tyvärr inte det på foton. Men! Med det sagt, så är det oftast bara fotot i sig som inte fångat något, vad din personliga känsla är där du varit (olustighet, orolig, nackhåren reser sig etc) har mer betydelse än vad fotot du tagit av platsen har. Bara för att du inte lyckats fånga det på bild, så betyder det inte att det inte finns där. Det betyder bara att det väsen som hälsar på, har lyckats ducka dig just där kameran varit riktad.

Fler exempel kommer efter varv som jag får tag i bilder.